publicerad: 2015
strunt
1strunt
substantiv
~en ~ar 1 obetydlig person2 årsskott av tall el. gran
Singular | |
---|---|
en strunt | obestämd form |
en strunts | obestämd form genitiv |
strunten | bestämd form |
struntens | bestämd form genitiv |
Plural | |
struntar | obestämd form |
struntars | obestämd form genitiv |
struntarna | bestämd form |
struntarnas | bestämd form genitiv |
2strunt
substantiv
~et 1 skräp; småsaker; nonsens: prata strunt2 i sms.; obetydlig – Nästan alla sammansättn. med strunt- hör till 2strunt 2.
Singular | |
---|---|
ett strunt | obestämd form |
ett strunts | obestämd form genitiv |
struntet | bestämd form |
struntets | bestämd form genitiv |