publicerad: 2015
strykrum
stryk|rum
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men stryka 3 1rum 1
Singular | |
---|---|
ett strykrum | obestämd form |
ett strykrums | obestämd form genitiv |
strykrummet | bestämd form |
strykrummets | bestämd form genitiv |
Plural | |
strykrum | obestämd form |
strykrums | obestämd form genitiv |
strykrummen | bestämd form |
strykrummens | bestämd form genitiv |