publicerad: 2015
stångning
stång·ning
substantiv
~en ~ar stånga
Singular | |
---|---|
en stångning | obestämd form |
en stångnings | obestämd form genitiv |
stångningen | bestämd form |
stångningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
stångningar | obestämd form |
stångningars | obestämd form genitiv |
stångningarna | bestämd form |
stångningarnas | bestämd form genitiv |