publicerad: 2015
sula
1sula
substantiv
~n sulor 1 undersida på fot el. sko; bottenplatta; full sula ⟨vard.⟩ full fart, full kraft2 en fågel
| Singular | |
|---|---|
| en sula | obestämd form |
| en sulas | obestämd form genitiv |
| sulan | bestämd form |
| sulans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| sulor | obestämd form |
| sulors | obestämd form genitiv |
| sulorna | bestämd form |
| sulornas | bestämd form genitiv |
2sula
verb
~de ~t • sula skor
| Finita former | |
|---|---|
| sular | presens aktiv |
| sulas | presens passiv |
| sulade | preteritum aktiv |
| sulades | preteritum passiv |
| sula | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att sula | infinitiv aktiv |
| att sulas | infinitiv passiv |
| har/hade sulat | supinum aktiv |
| har/hade sulats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| sulande | |
| Perfekt particip | |
| en sulad + substantiv | |
| ett sulat + substantiv | |
| den/det/de sulade + substantiv | |


