publicerad: 2015
sula
1sula
substantiv
~n sulor 1 undersida på fot el. sko; bottenplatta; full sula ⟨vard.⟩ full fart, full kraft2 en fågel
Singular | |
---|---|
en sula | obestämd form |
en sulas | obestämd form genitiv |
sulan | bestämd form |
sulans | bestämd form genitiv |
Plural | |
sulor | obestämd form |
sulors | obestämd form genitiv |
sulorna | bestämd form |
sulornas | bestämd form genitiv |
2sula
verb
~de ~t • sula skor
Finita former | |
---|---|
sular | presens aktiv |
sulas | presens passiv |
sulade | preteritum aktiv |
sulades | preteritum passiv |
sula | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att sula | infinitiv aktiv |
att sulas | infinitiv passiv |
har/hade sulat | supinum aktiv |
har/hade sulats | supinum passiv |
Presens particip | |
sulande | |
Perfekt particip | |
en sulad + substantiv | |
ett sulat + substantiv | |
den/det/de sulade + substantiv |