publicerad: 2015
surkulla
sur|kulla
substantiv
~n ‑kullor • en växt
Singular | |
---|---|
en surkulla | obestämd form |
en surkullas | obestämd form genitiv |
surkullan | bestämd form |
surkullans | bestämd form genitiv |
Plural | |
surkullor | obestämd form |
surkullors | obestämd form genitiv |
surkullorna | bestämd form |
surkullornas | bestämd form genitiv |