publicerad: 2015
syntagm
syn·tagm
[‑tag´m]
substantiv
~en el. ~et; pl. ~er el. ~ • följd av ord som bildar en enhet
Singular | |
---|---|
en syntagm (ett syntagm) | obestämd form |
en syntagms (ett syntagms) | obestämd form genitiv |
syntagmen (syntagmet) | bestämd form |
syntagmens (syntagmets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
syntagmer (syntagm) | obestämd form |
syntagmers (syntagms) | obestämd form genitiv |
syntagmerna (syntagmen) | bestämd form |
syntagmernas (syntagmens) | bestämd form genitiv |