publicerad: 2015
syntetiker
syn·tet·ik·er
[‑te´t‑]
substantiv
~n; pl. ~ • person som utför synteser
Singular | |
---|---|
en syntetiker | obestämd form |
en syntetikers | obestämd form genitiv |
syntetikern | bestämd form |
syntetikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
syntetiker | obestämd form |
syntetikers | obestämd form genitiv |
syntetikerna | bestämd form |
syntetikernas | bestämd form genitiv |