publicerad: 2015
sårmarkör
sår|mark·ör
substantiv
~en ~er • fingerat sårad person vid militär övning
Singular | |
---|---|
en sårmarkör | obestämd form |
en sårmarkörs | obestämd form genitiv |
sårmarkören | bestämd form |
sårmarkörens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sårmarkörer | obestämd form |
sårmarkörers | obestämd form genitiv |
sårmarkörerna | bestämd form |
sårmarkörernas | bestämd form genitiv |