publicerad: 2015
sättspricka
sätt|spricka
substantiv
~n ‑sprickor • på hus; till sätta sig 2
Singular | |
---|---|
en sättspricka | obestämd form |
en sättsprickas | obestämd form genitiv |
sättsprickan | bestämd form |
sättsprickans | bestämd form genitiv |
Plural | |
sättsprickor | obestämd form |
sättsprickors | obestämd form genitiv |
sättsprickorna | bestämd form |
sättsprickornas | bestämd form genitiv |