publicerad: 2015
tacka
1tacka
substantiv
~n tackor 1 fårhona2 metallstycke gjutet i form
Singular | |
---|---|
en tacka | obestämd form |
en tackas | obestämd form genitiv |
tackan | bestämd form |
tackans | bestämd form genitiv |
Plural | |
tackor | obestämd form |
tackors | obestämd form genitiv |
tackorna | bestämd form |
tackornas | bestämd form genitiv |
2tacka
verb
~de ~t • säga el. skriva tack; tacka för det naturligtvis som svar på fråga
Finita former | |
---|---|
tackar | presens aktiv |
tackas | presens passiv |
tackade | preteritum aktiv |
tackades | preteritum passiv |
tacka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att tacka | infinitiv aktiv |
att tackas | infinitiv passiv |
har/hade tackat | supinum aktiv |
har/hade tackats | supinum passiv |
Presens particip | |
tackande | |
Perfekt particip | |
en tackad + substantiv | |
ett tackat + substantiv | |
den/det/de tackade + substantiv |
tacka av
• framföra högtidligt tack vid avsked: tacka av el. avtacka ngnInfinita former att tacka av infinitiv aktiv Presens particip avtackande Perfekt particip en avtackad + substantiv ett avtackat + substantiv den/det/de avtackade + substantiv