publicerad: 2015
tafflighet
taffl·ig·het
substantiv
~en ~er tafflig
Singular | |
---|---|
en tafflighet | obestämd form |
en tafflighets | obestämd form genitiv |
taffligheten | bestämd form |
tafflighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
taffligheter | obestämd form |
taffligheters | obestämd form genitiv |
taffligheterna | bestämd form |
taffligheternas | bestämd form genitiv |