publicerad: 2015
talare
tal·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. talarna • särsk. till tala 2
Singular | |
---|---|
en talare | obestämd form |
en talares | obestämd form genitiv |
talaren | bestämd form |
talarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
talare | obestämd form |
talares | obestämd form genitiv |
talarna | bestämd form |
talarnas | bestämd form genitiv |