publicerad: 2015
tandning
tand·ning
substantiv
~en ~ar • till tandad
Singular | |
---|---|
en tandning | obestämd form |
en tandnings | obestämd form genitiv |
tandningen | bestämd form |
tandningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tandningar | obestämd form |
tandningars | obestämd form genitiv |
tandningarna | bestämd form |
tandningarnas | bestämd form genitiv |