SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
tiara
tiara [tia`ra] substantiv ~n tiaror en hög, toppig huvud­bonad buren som värdighets­tecken av påven (i äldre tid); diadem
Singular
en tiaraobestämd form
en tiarasobestämd form genitiv
tiaranbestämd form
tiaransbestämd form genitiv
Plural
tiarorobestämd form
tiarorsobestämd form genitiv
tiarornabestämd form
tiarornasbestämd form genitiv