publicerad: 2015
tiotaggare
tio|tagg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑taggarna • älgtjur med tiotaggad krona; bildl. framstående person
Singular | |
---|---|
en tiotaggare | obestämd form |
en tiotaggares | obestämd form genitiv |
tiotaggaren | bestämd form |
tiotaggarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tiotaggare | obestämd form |
tiotaggares | obestämd form genitiv |
tiotaggarna | bestämd form |
tiotaggarnas | bestämd form genitiv |