publicerad: 2015
T-korsning
T-kors·ning
N t-kors·ning
substantiv
~en ~ar t korsning 1| Singular | |
|---|---|
| en T-korsning | obestämd form |
| en T-korsnings | obestämd form genitiv |
| T-korsningen | bestämd form |
| T-korsningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| T-korsningar | obestämd form |
| T-korsningars | obestämd form genitiv |
| T-korsningarna | bestämd form |
| T-korsningarnas | bestämd form genitiv |


