publicerad: 2015
toppkonkurrent
topp|kon·kurr·ent
substantiv
~en ~er 1topp 1 konkurrent
Singular | |
---|---|
en toppkonkurrent | obestämd form |
en toppkonkurrents | obestämd form genitiv |
toppkonkurrenten | bestämd form |
toppkonkurrentens | bestämd form genitiv |
Plural | |
toppkonkurrenter | obestämd form |
toppkonkurrenters | obestämd form genitiv |
toppkonkurrenterna | bestämd form |
toppkonkurrenternas | bestämd form genitiv |