publicerad: 2015
t-ord
t-ord
substantiv
~et; pl. ~ • ord med t-genus
Singular | |
---|---|
ett t-ord | obestämd form |
ett t-ords | obestämd form genitiv |
t-ordet | bestämd form |
t-ordets | bestämd form genitiv |
Plural | |
t-ord | obestämd form |
t-ords | obestämd form genitiv |
t-orden | bestämd form |
t-ordens | bestämd form genitiv |
SAOL