publicerad: 2015
transcendens
tran·scend·ens
[‑senden´s el. ‑∫enden´s ljust sj‑ljud]
substantiv
~en transcendent
Singular | |
---|---|
en transcendens | obestämd form |
en transcendens | obestämd form genitiv |
transcendensen | bestämd form |
transcendensens | bestämd form genitiv |