publicerad: 2015
transistormottagare
trans·ist·or|mot·tag·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑mottagarna • till mottagare 2 transistor
| Singular | |
|---|---|
| en transistormottagare | obestämd form |
| en transistormottagares | obestämd form genitiv |
| transistormottagaren | bestämd form |
| transistormottagarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| transistormottagare | obestämd form |
| transistormottagares | obestämd form genitiv |
| transistormottagarna | bestämd form |
| transistormottagarnas | bestämd form genitiv |


