publicerad: 2015
tringel
tringel
substantiv
~n tringlar • ett bud och spel i vira
Singular | |
---|---|
en tringel | obestämd form |
en tringels | obestämd form genitiv |
tringeln | bestämd form |
tringelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
tringlar | obestämd form |
tringlars | obestämd form genitiv |
tringlarna | bestämd form |
tringlarnas | bestämd form genitiv |