publicerad: 2015
tringel
tringel
substantiv
~n tringlar • ett bud och spel i vira
| Singular | |
|---|---|
| en tringel | obestämd form |
| en tringels | obestämd form genitiv |
| tringeln | bestämd form |
| tringelns | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| tringlar | obestämd form |
| tringlars | obestämd form genitiv |
| tringlarna | bestämd form |
| tringlarnas | bestämd form genitiv |


