publicerad: 2015
tripping
tripp·ing
[trip´‑]
substantiv
~en ~ar • i ishockey: fällning med klubba
Singular | |
---|---|
en tripping | obestämd form |
en trippings | obestämd form genitiv |
trippingen | bestämd form |
trippingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
trippingar | obestämd form |
trippingars | obestämd form genitiv |
trippingarna | bestämd form |
trippingarnas | bestämd form genitiv |