publicerad: 2015
träffyta
träff|yta
substantiv
~n ‑ytor 1 ⟨fys.⟩ ett mått på sannolikheten att två partiklar ska kollidera2 på djur (vid jakt)
Singular | |
---|---|
en träffyta | obestämd form |
en träffytas | obestämd form genitiv |
träffytan | bestämd form |
träffytans | bestämd form genitiv |
Plural | |
träffytor | obestämd form |
träffytors | obestämd form genitiv |
träffytorna | bestämd form |
träffytornas | bestämd form genitiv |