publicerad: 2015
träkar
trä|kar
substantiv
~et; pl. ~ 1trä kar
Singular | |
---|---|
ett träkar | obestämd form |
ett träkars | obestämd form genitiv |
träkaret | bestämd form |
träkarets | bestämd form genitiv |
Plural | |
träkar | obestämd form |
träkars | obestämd form genitiv |
träkaren | bestämd form |
träkarens | bestämd form genitiv |