publicerad: 2015
träplank
trä|plank
substantiv
~et; pl. ~ 1trä 2plank
Singular | |
---|---|
ett träplank | obestämd form |
ett träplanks | obestämd form genitiv |
träplanket | bestämd form |
träplankets | bestämd form genitiv |
Plural | |
träplank | obestämd form |
träplanks | obestämd form genitiv |
träplanken | bestämd form |
träplankens | bestämd form genitiv |