publicerad: 2015
tullning
tull·ning
substantiv
~en ~ar • till tulla 1
Singular | |
---|---|
en tullning | obestämd form |
en tullnings | obestämd form genitiv |
tullningen | bestämd form |
tullningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tullningar | obestämd form |
tullningars | obestämd form genitiv |
tullningarna | bestämd form |
tullningarnas | bestämd form genitiv |