publicerad: 2015
två
2två
verb
tvådde, tvått, tvådd n. tvått, pres. tvår • ⟨mest åld.⟩ tvätta; jfr tvagning; två sina händer avsäga sig allt ansvar
Finita former | |
---|---|
tvår | presens aktiv |
tvås | presens passiv |
tvådde | preteritum aktiv |
tvåddes | preteritum passiv |
två | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att två | infinitiv aktiv |
att tvås | infinitiv passiv |
har/hade tvått | supinum aktiv |
har/hade tvåtts | supinum passiv |
Presens particip | |
tvående | |
Perfekt particip | |
en tvådd + substantiv | |
ett tvått + substantiv | |
den/det/de tvådda + substantiv | |
den tvådde + maskulint substantiv |