SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
tvåa
tvåa substantiv ~n tvåor siffran 2; ngt som har an­knytning till siffran 2: ​hon blev tvåa i tävlingen
Singular
en tvåaobestämd form
en tvåasobestämd form genitiv
tvåanbestämd form
tvåansbestämd form genitiv
Plural
tvåorobestämd form
tvåorsobestämd form genitiv
tvåornabestämd form
tvåornasbestämd form genitiv