publicerad: 2015
tvåfrontskrig
två·fronts|krig
substantiv
~et; pl. ~ 1två front krig
Singular | |
---|---|
ett tvåfrontskrig | obestämd form |
ett tvåfrontskrigs | obestämd form genitiv |
tvåfrontskriget | bestämd form |
tvåfrontskrigets | bestämd form genitiv |
Plural | |
tvåfrontskrig | obestämd form |
tvåfrontskrigs | obestämd form genitiv |
tvåfrontskrigen | bestämd form |
tvåfrontskrigens | bestämd form genitiv |