publicerad: 2015
tvåhjuling
två|hjul·ing
substantiv
~en ~ar • cykel med två hjul
Singular | |
---|---|
en tvåhjuling | obestämd form |
en tvåhjulings | obestämd form genitiv |
tvåhjulingen | bestämd form |
tvåhjulingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tvåhjulingar | obestämd form |
tvåhjulingars | obestämd form genitiv |
tvåhjulingarna | bestämd form |
tvåhjulingarnas | bestämd form genitiv |