publicerad: 2015
tärning
tärn·ing
substantiv
~en ~ar • kub med tal från 1 till 6 el. motsvarande antal prickar på sidorna anv. vid spel; tärningen är kastad det finns ingen återvändo
Singular | |
---|---|
en tärning | obestämd form |
en tärnings | obestämd form genitiv |
tärningen | bestämd form |
tärningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tärningar | obestämd form |
tärningars | obestämd form genitiv |
tärningarna | bestämd form |
tärningarnas | bestämd form genitiv |