publicerad: 2015
underkasta
under|kasta
verb
~de ~t • utsätta för, göra till föremål för
Finita former | |
---|---|
underkastar | presens aktiv |
underkastas | presens passiv |
underkastade | preteritum aktiv |
underkastades | preteritum passiv |
underkasta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att underkasta | infinitiv aktiv |
att underkastas | infinitiv passiv |
har/hade underkastat | supinum aktiv |
har/hade underkastats | supinum passiv |
Presens particip | |
underkastande | |
Perfekt particip | |
en underkastad + substantiv | |
ett underkastat + substantiv | |
den/det/de underkastade + substantiv |
underkasta sig
• ge sig; utsätta sig förOrdform(er) underkasta sig