publicerad: 2015
underkänna
under|känna
verb
‑kände, ‑känt, ‑känd n. ‑känt, pres. ‑känner 1under 2 känna 1
| Finita former | |
|---|---|
| underkänner | presens aktiv |
| underkänns (underkännes) | presens passiv |
| underkände | preteritum aktiv |
| underkändes | preteritum passiv |
| underkänn | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att underkänna | infinitiv aktiv |
| att underkännas | infinitiv passiv |
| har/hade underkänt | supinum aktiv |
| har/hade underkänts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| underkännande | |
| Perfekt particip | |
| en underkänd + substantiv | |
| ett underkänt + substantiv | |
| den/det/de underkända + substantiv | |
| den underkände + maskulint substantiv | |


