publicerad: 2015
undervåning
under|vån·ing
substantiv
~en ~ar • till 1under 1 våning 1
| Singular | |
|---|---|
| en undervåning | obestämd form |
| en undervånings | obestämd form genitiv |
| undervåningen | bestämd form |
| undervåningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| undervåningar | obestämd form |
| undervåningars | obestämd form genitiv |
| undervåningarna | bestämd form |
| undervåningarnas | bestämd form genitiv |


