publicerad: 2015
undulation
undul·at·ion
substantiv
~en ~er • vågrörelse; vågformig bildning
Singular | |
---|---|
en undulation | obestämd form |
en undulations | obestämd form genitiv |
undulationen | bestämd form |
undulationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
undulationer | obestämd form |
undulationers | obestämd form genitiv |
undulationerna | bestämd form |
undulationernas | bestämd form genitiv |