publicerad: 2015
ungdomsförvillelse
ung·doms|för·vill·else
substantiv
~n ~r • till ungdom 1 förvillelse
Singular | |
---|---|
en ungdomsförvillelse | obestämd form |
en ungdomsförvillelses | obestämd form genitiv |
ungdomsförvillelsen | bestämd form |
ungdomsförvillelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ungdomsförvillelser | obestämd form |
ungdomsförvillelsers | obestämd form genitiv |
ungdomsförvillelserna | bestämd form |
ungdomsförvillelsernas | bestämd form genitiv |