publicerad: 2015
uniat
uni·at
[‑a´t]
substantiv
~en ~er • medlem i uniatisk kyrka
Singular | |
---|---|
en uniat | obestämd form |
en uniats | obestämd form genitiv |
uniaten | bestämd form |
uniatens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uniater | obestämd form |
uniaters | obestämd form genitiv |
uniaterna | bestämd form |
uniaternas | bestämd form genitiv |