SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
uppbrytning
upp|­bryt·­ning substantiv ~en ~ar till bryta upp 1
Singular
en uppbrytningobestämd form
en uppbrytningsobestämd form genitiv
uppbrytningenbestämd form
uppbrytningensbestämd form genitiv
Plural
uppbrytningarobestämd form
uppbrytningarsobestämd form genitiv
uppbrytningarnabestämd form
uppbrytningarnasbestämd form genitiv