publicerad: 2015
upphovskvinna
upp·hovs|kvinna
substantiv
~n ‑kvinnor • jfr upphovsperson
Singular | |
---|---|
en upphovskvinna | obestämd form |
en upphovskvinnas | obestämd form genitiv |
upphovskvinnan | bestämd form |
upphovskvinnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
upphovskvinnor | obestämd form |
upphovskvinnors | obestämd form genitiv |
upphovskvinnorna | bestämd form |
upphovskvinnornas | bestämd form genitiv |