publicerad: 2015
uppskjutning
upp|skjut·ning
substantiv
~en ~ar • till skjuta upp 1: uppskjutningen av raketen
Singular | |
---|---|
en uppskjutning | obestämd form |
en uppskjutnings | obestämd form genitiv |
uppskjutningen | bestämd form |
uppskjutningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppskjutningar | obestämd form |
uppskjutningars | obestämd form genitiv |
uppskjutningarna | bestämd form |
uppskjutningarnas | bestämd form genitiv |