SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
utbrytning
ut|­bryt·­ning substantiv ~en ~ar en farlig ut­brytning ur bil­könen matematisk operation
Singular
en utbrytningobestämd form
en utbrytningsobestämd form genitiv
utbrytningenbestämd form
utbrytningensbestämd form genitiv
Plural
utbrytningarobestämd form
utbrytningarsobestämd form genitiv
utbrytningarnabestämd form
utbrytningarnasbestämd form genitiv