publicerad: 2015
utkommendera
ut|kom·mend·era
verb
~de ~t • utkommendera el. kommendera ut plutonen
| Finita former | |
|---|---|
| utkommenderar | presens aktiv |
| utkommenderas | presens passiv |
| utkommenderade | preteritum aktiv |
| utkommenderades | preteritum passiv |
| utkommendera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att utkommendera | infinitiv aktiv |
| att utkommenderas | infinitiv passiv |
| har/hade utkommenderat | supinum aktiv |
| har/hade utkommenderats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| utkommenderande | |
| Perfekt particip | |
| en utkommenderad + substantiv | |
| ett utkommenderat + substantiv | |
| den/det/de utkommenderade + substantiv | |


