SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
utrymme
ut|­rymme substantiv ~t ~n till­räcklig plats; äv. bildl.
Singular
ett utrymmeobestämd form
ett utrymmesobestämd form genitiv
utrymmetbestämd form
utrymmetsbestämd form genitiv
Plural
utrymmenobestämd form
utrymmensobestämd form genitiv
utrymmenabestämd form
utrymmenasbestämd form genitiv