publicerad: 2015
utsirning
ut|sir·ning
substantiv
~en ~ar utsira
Singular | |
---|---|
en utsirning | obestämd form |
en utsirnings | obestämd form genitiv |
utsirningen | bestämd form |
utsirningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utsirningar | obestämd form |
utsirningars | obestämd form genitiv |
utsirningarna | bestämd form |
utsirningarnas | bestämd form genitiv |