publicerad: 2015
utstakning
ut|stak·ning
substantiv
~en ~ar utstaka
Singular | |
---|---|
en utstakning | obestämd form |
en utstaknings | obestämd form genitiv |
utstakningen | bestämd form |
utstakningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utstakningar | obestämd form |
utstakningars | obestämd form genitiv |
utstakningarna | bestämd form |
utstakningarnas | bestämd form genitiv |