publicerad: 2015
uttagare
ut|tag·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑tagarna uttag 1
Singular | |
---|---|
en uttagare | obestämd form |
en uttagares | obestämd form genitiv |
uttagaren | bestämd form |
uttagarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uttagare | obestämd form |
uttagares | obestämd form genitiv |
uttagarna | bestämd form |
uttagarnas | bestämd form genitiv |