publicerad: 2015
uttömma
ut|tömma
verb
‑tömde, ‑tömt, ‑tömd n. ‑tömt, pres. ‑tömmer, imper. ‑töm • helt göra slut på: uttömma el. (sällan) tömma ut sina krafter
| Finita former | |
|---|---|
| uttömmer | presens aktiv |
| uttöms (uttömmes) | presens passiv |
| uttömde | preteritum aktiv |
| uttömdes | preteritum passiv |
| uttöm | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att uttömma | infinitiv aktiv |
| att uttömmas | infinitiv passiv |
| har/hade uttömt | supinum aktiv |
| har/hade uttömts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| uttömmande | |
| Perfekt particip | |
| en uttömd + substantiv | |
| ett uttömt + substantiv | |
| den/det/de uttömda + substantiv | |


