publicerad: 2015
utvecklingsstörning
ut·veckl·ings|stör·ning
substantiv
~en ~ar • till störning 3 utveckling 1
Singular | |
---|---|
en utvecklingsstörning | obestämd form |
en utvecklingsstörnings | obestämd form genitiv |
utvecklingsstörningen | bestämd form |
utvecklingsstörningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utvecklingsstörningar | obestämd form |
utvecklingsstörningars | obestämd form genitiv |
utvecklingsstörningarna | bestämd form |
utvecklingsstörningarnas | bestämd form genitiv |
SAOL