publicerad: 2015
vanhelga
van|helga
verb
~de ~t • kränka helgden hos, ohelga
Finita former | |
---|---|
vanhelgar | presens aktiv |
vanhelgas | presens passiv |
vanhelgade | preteritum aktiv |
vanhelgades | preteritum passiv |
vanhelga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att vanhelga | infinitiv aktiv |
att vanhelgas | infinitiv passiv |
har/hade vanhelgat | supinum aktiv |
har/hade vanhelgats | supinum passiv |
Presens particip | |
vanhelgande | |
Perfekt particip | |
en vanhelgad + substantiv | |
ett vanhelgat + substantiv | |
den/det/de vanhelgade + substantiv |