publicerad: 2015
varsla
varsla
verb
~de ~t • ge förebud, förebåda; förvarna: varsla (om) ngt; många anställda varslades om uppsägning
| Finita former | |
|---|---|
| varslar | presens aktiv |
| varslas | presens passiv |
| varslade | preteritum aktiv |
| varslades | preteritum passiv |
| varsla | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att varsla | infinitiv aktiv |
| att varslas | infinitiv passiv |
| har/hade varslat | supinum aktiv |
| har/hade varslats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| varslande | |
| Perfekt particip | |
| en varslad + substantiv | |
| ett varslat + substantiv | |
| den/det/de varslade + substantiv | |


